Willem och Jag

Alltså, jag är så trött (!) på dessa skräpnätter som fyller mitt liv sedan Willem kom.

Så nu måste jag skriva av mig lite och förhoppningsvis är det kanske någon av er som läser som kan ge mig lite tips och trix gällande detta.  

 

Självklart förstår jag att en liten nyfödd bebis inte kan skilja på natt och dag och att det därför blir lite rörigt. Självklart förstår jag att även lite större bebisar behöver äta på natten och att man därför får vakna några gånger. Självklart förstår jag att utvecklingsfaser, tandsprickningar och förkylningar kan göra nätterna lite jobbigare än vanligt.

 

Men come on!

 

Nu är Willem strax 10 månader och han aldrig sovit en hel natt. Hans rekord på antal sovda timmar i sträck är ca 5 stycken. Och det hör inte till vanligheterna ska jag säga. Han äter inte på natten längre och har haft fasta rutiner ( + - någon halvtimme) för mat och dagssömn i några månader nu. Vi är ute och leker i parken varje dag och jag tycker att jag för det mesta stimulerar honom lagom mycket. Han äter bra med mat under dagen. Vi har en fast nattningsrutin som består av bad, pyjamas, tandborstning, välling och samma vaggvisa.

 

Men likförbannat så funkar inte nattsömnen så bra, av någon anledning. Tidigare vaknade han ju typ en gång i timmen på förkvällen så att jag var tvungen att natta om honom. Sen sov han i lite längre intervaller senare på natten men jag blev fortfarande väckt minst 2-3 ggr efter att jag gått och lagt mig. Däremot har han aldrig varit svårnattad, varken på dagen, på kvällen eller under nattens omnattningar. Det tar för det mesta inte längre än 5-10 minuter för honom att somna vilket givetvis är ett plus.

 

Nu har han den senaste veckan slutat vakna på förkvällen vilket innebär att jag får ca 3 timmar helt på egen hand innan jag ska gå och lägga mig. Det är skönt! Och nödvändigt eftersom det är då jag plockar undan, fixar disken, lagar och äter middag, samt varvar ner lite framför teven.

 

Men istället vaknar han på natten och det tar sisodär en timme innan han somnar om. Och det är inte lika skönt kan jag lova! (Även om jag tror att jag föredrar en vaken timme per natt istället för många korta uppvak eftersom min sömn blir ännu mera upphackad av dem.)  

 

Den senaste veckan har hans nätter sett ut såhär:

kl 19.30 Somnar.

Mellan kl 23-01 vaknar en gång men somnar genast om.

Mellan kl 01-03 vaknar en gång och är vaken i ca 1 timme. (Ett par nätter har han, pga ren desperation ifrån min sida, han fått välling här men det hjälper honom ändå inte att somna om.) 

ca kl 06.00 vaknar och får välling. Somnar för det mesta om.

Mellan kl 07-08 vaknar och vi går upp.

 

I natt frångick han dock detta schema och sov mellan kl 19.30 - 00.00. Då vaknande han och hade party till strax efter kl 01.00. Sen vaknade han kl 03.00 och var vaken en stund, kl 06.00 och var vaken till ca kl 07. och sov slutligen till kl 08.30.

 

Han sover fortfarande 2 ggr på dagen, en gång på förmiddagen och en gång på eftermiddagen. Varje pass är ungefär mellan 30 min - 1.5 timme långa så det varierar ju lite hur mycket sömn han får på dagen. När han vaknar på natten stannar vi alltid kvar i sovrummet där det är tyst och mörkt. Tydligen ska det vara så "tråkigt" som möjligt att vara uppe på natten, enligt alla experter.

 

Min något desperata undran är nu om det här är normalt? Att ens unge inte sover ordentligt på nätterna vill säga. För efter vad jag läser och hör så kryllar det av små bebisar som lydigt sover nätterna igenom. Eller hur ligger det till?

 

Jag skulle verkligen behöva lite råd kring hur jag kan få Willem att sova hela nätterna. Om  jag kan ens kan göra något för att det ska hända? Eller är det så att jag helt enkelt får gilla läget och stå ut? Efter 10 månader av att aldrig få sova längre än några timmar i sträck är jag så trött. Jag får hjälp ibland av min mamma så att jag får en ordentlig sovmorgon och det har hänt att hon sover med honom i sovrummet och jag på soffan. Men det räcker liksom inte riktigt längre. Jag behöver mer kontinuerlig bra sömn helt enkelt.

 

Jag vill inte köra någon 5-minutersmetod, eller liknande som går ut på att ungen ska "lära sig att trösta sig själv". För jag tror helt enkelt inte på dessa och vill ge Willem den närhet han vill ha när han är ledsen. Men kanske finns det några andra knep att ta till?

 

Om inte annat skulle det vara skönt att få en hint om när detta går över av sig själv. Ungefär när börjar barn att sova hela nätterna? Alltså, såna barn som är som Willem och inte gör det från typ start.