I morse var vi på Bvc för den tredje och sista dosen vaccin. (För den här gången, vid 18 mån är det ju dags igen med nya sjukdomar.)
Det var en pärs som vanligt med en väldigt ledsen Willem och mycket ångest i mammahjärtat. Visserligen gick gråten över ganska fort efter sticken men ändå, jag ser ju hur ont han tycker att det gör. Han däckade när vi kom hem och sover fortfarande så vi får väl se hur han reagerar i övrigt på vaccinet.
Vi vägde och mätte även som vanligt:
Huvud: 44 cm
Längd: 75.5 cm
Vikt: 8840 g
Som ni ser så har han ju inte gått upp så rasande mycket i vikt sen sist (knappt 400 g på två månader) och huvudomfånget är inte heller så mycket att skryta med. Längdmässigt har han stuckit iväg en liten bit i alla fall och det är möjligt att det inverkar på vikten. Men vi fick i alla fall en ny tid den 3e dec då vi ska kolla av längd och vikt igen. Han är ju en pigg och glad kille som utvecklas fint så det är ingen fara. Men ändå, det känns bra att hålla koll på läget.
Den 3e december ska vi även till ögonläkaren eftersom att jag..eh..råkade missa den tiden vi hade i förra veckan. Sist jag missade en tid på bvc skojade jag lite om att det skulle bli intressant att se om jag kom ihåg ögonläkaren. Hyffsat pinsamt när jag insåg att jag ännu en gång inte lyckades med denna tämligen enkla uppgift. Men det är väl bara att acceptera att jag är lite av en IQ fiskmås nuförtiden och sätta dubbla alarm på mobilen...
Willem är ju generellt en liten flirtkula och tycker att det är roligt att charma människor. Men av någon anledning så var inte läkaren som vi träffade där någon hit. Mitt stoneface till barn bjöd inte på ett enda leende under besöket och tyckte mest att läkaren var läskig i sina försök att mjuka upp honom. När hon sträckte fram två klossar som det var meningen att han skulle ta och banka emot varandra stirrade han bara framför sig med armarna hängande längs sidorna. Tillslut fick jag ge honom klossorna och då kunde han gå med på att klappa dem emot varandra, mycket långsamt. Humor på hög nivå! Men han kompenserade genom att plocka upp ett gem med ett perfekt pincettgrepp och jag fick svara ja när hon frågade om han förstår enstaka ord, har börjat resa sig och om han leker tittut. Hon kollade hans höjfter som var fina och att testiklarna har vandrat ner som de ska (igen, det har de ju redan kollat 2 ggr.)
Vi vägde och mätte som vanligt och han är ju ingen broiler direkt om man säger så.
Vikt: 8455 g
Längd: 72.5 cm
Huvudomfång: 43.5 cm
Han ligger alltså kvar på sin kurva även om det har planat något. Men läkaren tyckte inte att det var något knas utan konstaterade att han är en pojke som rör på sig väldigt mycket. BVC-sköterskan rekommenderade att ge honom extra fett i maten typ ekologisk solrosolja och mycket smör på mackorna. Så det kommer jag givetvis att göra.
Summan av kardemumman är att allt är toppen vilket givetvis är skönt!
Igår var vi på BVC eftersom det var dags för 8-månaders kontrollen. Eller, egentligen var det dags redan i förra veckan men jag och mitt förvirrade mammahuvud hade tydligen blandat ihop dagarna då så därför fick vi en ny tid.
Hursomhelst så fick vår BVC-sköterska kryssa i JA-rutan som svar på alla frågor om hans utveckling och vi kan därmed konstatera att han även denna gång gick igenom besiktningen!
Han väger numera 8180 g och är 70 cm lång. Med andra ord följer han sin egna kurva fint och ligger fortfarande en kurva under medel på både vikt och längd. (inte konstigt med tanke på att jag inte är känd för att vara världens längsta person direkt.)
Däremot så skelar den lilla guldklimpen en smula och eftersom hans far också gör det fick vi en tid till ögonläkaren för att hålla koll (hehe) på det hela. Tiden är inte förrens i november så det ska bli intressant att se om jag lyckas hålla reda på rätt dag då.
När vi satt i väntrummet så var det två föräldrapar där med sina nykläckta mirakel. Såna där småttingar gör mig alltid så himla sentimental och jag kan inte låta bli att tänka på hur fort det har gått sedan Willem var sådär liten.
Jag börjar verkligen förstå vart alla uppmaningar om att njuta kommer ifrån.
Idag har vi varit på BVC och träffat farbror doktorn, det var nämligen dags för 6-månaderskontroll!
Doktorn lyssnade på hjärta och lungor, kollade höfterna, magen och att testiklarna har ramlat ner. Sedan fick Willem visa att han kan ta tag i en leksak och hålla i den samt byta hand. Doktorn släppte även ner en leksak på golvet för att se att Willem följde efter med blicken. Han fick dra sig upp från liggande till sittande när doktorn höll honom i händerna och jag fick berätta att han kan vända sig.
Doktorn var mycket nöjd med Willem och sa att det var väldigt lätt att få kontakt med honom:-) Då blev jag naturligtvis varm i mammahjärtat! Jag vet ju att Willem utvecklas som han ska och att han är en pigg och glad kille, men det är alltid roligt att få det bekräftat. Och vad gäller den fysiska kontrollen så är det ju otroligt skönt att få höra att allt är som det ska.
Han blev även vägd och mätt av vår BVC-sköterska och han följer sin kurva fint!
Vikt: 7370 g Längd: 66.5 cm Huvudomfång: 41.6 cm
Wlllem har börjat ta tag i allt han ser för att undersöka det. Idag i väntrummet på BVC var det skötväskan som var föremål för hans nyfikenhet. Även blöjor och annat som låg i den var väldigt spännande.
Idag har vi varit på BVC för mätning, vägning och vaccination.
Jag lyckades glömma BVC-boken och kommer faktiskt inte ihåg hans mått exakt (jag kunde bara tänka på sprutan som skulle komma sen). Men han väger nu ca 6800 g och är ca 65 cm lång. Huvudmåttet kommer jag i alla fall ihåg för det tog hon om ett par gånger, det låg på 40,7 cm. Allt såg bra ut men han har planat ut lite i sin längd- och huvudkurva. Dock sa BVC-sköterskan att det egentligen inte går att säga något på bara en mätning och hon var nöjd så då är jag också det.:-)
Som sagt var det även vaccinationsdags för andra gången vilket jag har bävat för. Förra gången var en riktig pärs för att Willem var så himla ledsen på kvällen. Själva sticken gick bra, han grät en liten stund efter (och jag med) men sen gick det över. Det var på kvällen som det drog igång. Han hade feber och var fullkomligt hysterisk på ett sätt som han aldrig har varit varken innan eller efter. Mitt mammahjärta gick sönder och jag kände mig så elak som utsatte honom för det där. Egentligen är det sjukt att vi proppar i små bebisar så mycket vaccin på en gång. Han får enligt det vanliga vaccinationsprogrammet vilket innebär 6 (!) olika vaccin på en gång i den lilla kroppen. Det är ju verkligen inte så konstigt att han reagerar. Jag pratade med BVC-sköterskan som sa att han reagerade ovanligt starkt och därför delade vi upp vaccinet den här gången. Så istället för två sprutor fick han bara en vilket förhoppningsvis ska göra att den här kvällen blir lugnare än sist. Om två veckor ska vi ta den andra sprutan.
BVC-sköterskan sa att jag inte skulle prata så högt om att vi gjorde så för de gör bara så i just sådana här situationer. Så egentligen borde jag kanske inte skriva om det här, men å andra sidan så är det ingen i mitt område som läser bloggen vad jag vet.
Än så länge har han varit ganska lugn ikväll, bara lite ledsen. Och nu sover han så jag hoppas för hans skull att reaktionen på vaccinet uteblir.
Idag blir Willem för övrigt fem månader gammal. Det är konstigt för tiden går sjukt fort men samtidigt är det svårt att tänka att han har varit mindre än han är nu. Idag på BVC var det tre stycken små nyfödda bebisar i väntrummet och jag kan inte förstå att han har varit så liten. Samtidigt kan jag inte förstå att det redan har gått fem månader sen han föddes för det känns som igår vi var där på BB. Jag kan bli nostaligisk och längta tillbaka till den där första tiden då vi bara låg i sängen och mös hela dagarna. Men det är ju väldigt roligt när han lär sig nya saker och blir mer och mer en egen person. Dessutom är det skönt att ha kommit in i rutiner och faktiskt klara av att sköta hemmet också. Det är väl så att alla åldrar har sin charm och det blir bara härligare och härligare att vara mamma till Willem. För han är ju underbar min lilla kille!
Den här bloggen handlar om mig och min son Willem som föddes i november 2011. Här blandar jag skriverier om vår vardagslunk med tankar som rör sig i mitt mammahuvud.
