Willem och Jag

Jag lyckades glömma BVC-boken och kommer faktiskt inte ihåg hans mått exakt (jag kunde bara tänka på sprutan som skulle komma sen). Men han väger nu ca 6800 g och är ca 65 cm lång. Huvudmåttet kommer jag i alla fall ihåg för det tog hon om ett par gånger, det låg på 40,7 cm. Allt såg bra ut men han har planat ut lite i sin längd- och huvudkurva. Dock sa BVC-sköterskan att det egentligen inte går att säga något på bara en mätning och hon var nöjd så då är jag också det.:-)

Som sagt var det även vaccinationsdags för andra gången vilket jag har bävat för. Förra gången var en riktig pärs för att Willem var så himla ledsen på kvällen. Själva sticken gick bra, han grät en liten stund efter (och jag med) men sen gick det över. Det var på kvällen som det drog igång. Han hade feber och var fullkomligt hysterisk på ett sätt som han aldrig har varit varken innan eller efter. Mitt mammahjärta gick sönder och jag kände mig så elak som utsatte honom för det där. Egentligen är det sjukt att vi proppar i små bebisar så mycket vaccin på en gång. Han får enligt det vanliga vaccinationsprogrammet vilket innebär 6 (!) olika vaccin på en gång i den lilla kroppen. Det är ju verkligen inte så konstigt att han reagerar. Jag pratade med BVC-sköterskan som sa att han reagerade ovanligt starkt och därför delade vi upp vaccinet den här gången. Så istället för två sprutor fick han bara en vilket förhoppningsvis ska göra att den här kvällen blir lugnare än sist. Om två veckor ska vi ta den andra sprutan.

BVC-sköterskan sa att jag inte skulle prata så högt om att vi gjorde så för de gör bara så i just sådana här situationer. Så egentligen borde jag kanske inte skriva om det här, men å andra sidan så är det ingen i mitt område som läser bloggen vad jag vet.

Än så länge har han varit ganska lugn ikväll, bara lite ledsen. Och nu sover han så jag hoppas för hans skull att reaktionen på vaccinet uteblir.

Idag blir Willem för övrigt fem månader gammal. Det är konstigt för tiden går sjukt fort men samtidigt är det svårt att tänka att han har varit mindre än han är nu. Idag på BVC var det tre stycken små nyfödda bebisar i väntrummet och jag kan inte förstå att han har varit så liten. Samtidigt kan jag inte förstå att det redan har gått fem månader sen han föddes för det känns som igår vi var där på BB. Jag kan bli nostaligisk och längta tillbaka till den där första tiden då vi bara låg i sängen och mös hela dagarna. Men det är ju väldigt roligt när han lär sig nya saker och blir mer och mer en egen person. Dessutom är det skönt att ha kommit in i rutiner och faktiskt klara av att sköta hemmet också. Det är väl så att alla åldrar har sin charm och det blir bara härligare och härligare att vara mamma till Willem. För han är ju underbar min lilla kille!

/E.